Som då när det begav sig

Eller det kanske låter ålderdomligt det där med när det begav sig. Men nu är jag eller rättare sagt vi tillbaka i distansträsket om än bara för tre veckor. Men oj vad jobbigt jag tycker det är att säga hejdå till honom jag älskar mer än allt annat här på jorden. Men nu är det gjort och jag är lite gladare igen efter en morgon i tårarnas tecken. Nu längtar jag till tredje oktober. 

Hur kan man vara så blödig över ett hejdå för en stund?! Tror jag börjar inse att det är såhär jag är och det går inte att ändra på. Take it or leave it! 


Han med stort H! ❤️ 

Over and out! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0