lindersson

Besvikelsen var väldigt stor hos mig igår och jag kände inte alls igen mig själv över huvud taget. Det var lite skrämmande men som en klok människa sa till mig igår så visar det här att jag fortfarande bryr mig om det och det känns riktigt skönt. Men jag har väl aldrig känt mig så arg på mig själv, jag gjorde inte mitt bästa innan det var dags och då får jag stå mitt kast så är det här i livet lilla Mathilda! Ja det är väl bara att acceptera och gå vidare antar jag vilket det känns som att jag redan har gjort.

Men nu till något annat mycket roligare trots att det känns väldigt långt borta bland all snö, men nu är det faktiskt mindre än 100 dagar kvar till min efterlängtade dag då mitt nya och ovissa liv ka ta sin början. Skrämmande men ändå så himla underbart. Det liv jag har längtat efter i snart tre långa år är här om 98 dagar. :) Då ska jag (kanske) börja mitt vuxna liv eller i alla fall en bit till på väg mot att bli vuxen människa fullt ut... Den som lever får se vad livet tar för vändning i sommar.

Men något som är ännu närmare och kanske ännu mer roligt på nåt sätt är att jag ska ta mig norrut imorgon igen! Men denna gång till Sthlm och jag hoppas att jag slipper köerna som gjorde att det tog 2 timmar från Sthlm till Södertälje i tisdags. Ush får rysningar bara jag tänker på det. Men det bästa av allt är att jag får träffa min Älskling som jag inte sett sen förra måndagen. Tummen upp för det!

Men nu tror jag att det kanske blir kudden.
Puss och Kram




Älskar min Eric! <3