lindersson

Dags för sängen nu kanske? Mjo jag tror det, men är man klantig så är man. Började läsa uppsatsen förut eller för ett himla bra tag sen för att på en ledig förmiddag imorgon och hade enbart slutsatsen kvar. Men när jag får den uppdaterade versionen så ersätter jag bara den gamla filen med den nya och vips så vara alla mina ändringar borta med vinden. Så det var bara att bita i det sura äpplet och börja om igen...som tur var kom jag ihåg de flesta änringarna. :)

Bad faster läsa igenom den också, vilket nog var bra för vi hade glöt en hel del "att" lite överallt i uppsatsen, men nu finns de med! Hon tyckte att vi hade gjort ett jättejobb med en uppsats på B-nivå i alla fall så all uppmuntran till mina gruppkompisar. :)

Nej nu blir det som sagt sängen och min braiga bok!
Puss & Kram

Ju längre tid det har gått ju mer saknar jag det. Ju starkare blir längtan efter att få sitta på en hästrygg och se världen från den. Tänker på att glada stunder som har svischat förbi. Alla tidiga tävlingsmornar med allt vad det innebär, fodra hela stallet kl 5 en söndagsmorogn för att sen lasta in alla saker och hästen i transporten för att bege sig till något annat hörn av sörmland för en heldag på tävlingen. För att trött och sliten dra sig hemmåt frammåt kvällen igen. Beroende på vilket resultat det blev är humöret på topp eller något sämre. Nettans annanaspaj som avgudades av min far och den var ständigt återkommande.

Eller tävlingen i köping när hästarna var nyvaccinerade och vi inte fick tävla för det. Ja stunderna har varit många, eller de dagarna inför första Sundbyholm när vi stog på logen och målade hinder för brinnande livet, jagade sponsorer och hade hur kul som helst.

Alla sena kvällar och tidiga mornar, och allt därimellan är saker som jag aldrig kommer glömma. Den där dagen i september när vi åkte ner till Gamleby för att hämta hem Kasper, våran häst! Det var en upplevelse som inte kan beskrivas med ord. Alla mysiga dagar i skogen och racen på åkern i isande kyla när tårarna rann längs kinderna så man knappt såg något men kul var det. Kommer du ihåg när vi skrämde den där orienteraren på ängen fia?

Men nästa helg är jag äntligen hemma i E-tuna för en gångs skull när det är Sundbyholm! :D Ser fam emot det, trots en massa starter och jobb. Hästfest blir det ändå.

Puss & Kram

Dagarna minskar sakta men säkert fram till den efterlångtade sommaren nu! Det är allt annat än långt var till den nu. Åh finns det nåt bättre än en riktigt fin sommarkväll, sitta på en brygga i Sumpan och njuta av livet när det är som allra bäst?! Men det krävs rät sällskap för att det ska bli bästa effekt av en sån stund. Tänk att bara ligga på byggan och dingla med benen, lyssna på vattnets brus ochh tänka på livets alla ljusa stunder. MYSIGT! Jag hoppas på en riktigt varm och fin sommar så att man kan få en bränna som jag kanske kan bli nöjd med.

Om det är 20 dagar kvar i skolan och 65 kvar till det att jag börjar jobba s¨å betyder det att jag har 45 dagar som det är tomt i min kalender! :) Hur underbart är inte det?!

Annars finns det inte så mycket planer för denna sommar, vilket känns ganska skönt! Fast lte planer har jag allt men det kan vi inte prata högt om här än i fall någon skulle lässa det här...men ni får nog veta det om några veckor skulle jag tro.