Pjyamasparty!
En helg med massa kul tillsammans med Lisa är snart slut. Hon sitter på bussen på väg hem och jag sitter i soffan och tittar tv och försöker plita ner lite här...
Det bllev en runda på stan i fredags, hittade massor med saker jag vill ha men det blir lite svårt när ekonomin säger ifrån. Men i alla fall blev det lite handlat, sen blev det hem till mig och förefesta lite innan vi mer eller mindre fick springa ner till Palace och en utekväll. Blev ganska trevligt trots att Picasso var där.
Lördagen blev det en slappardag vi9 sov länge och sen tog vi en tur till Ikea och sen slappade vi framför tvn hela kvällen, kollade "Can´t buy me love", "Andra chansen" och "hur man bli av med en kille på 10 dar".
Det var väl helgen i stort men sen innehöll den mycket prat också, det är ju sånt vi tjejer är så bra på. :)
Ju mer jag tänker på det ju mer kommer jag underfund med hur olika vi är, ingen är den andra lik, men det finns de som är snarlika varandra eller människor som man delar samma värderingar och liknande med och jag har lärt mig mer och mer att uppskatta de människorna som har liknande värderingar i livet som jag har. Har kommit underfund med att man har så himla mycket gemensamt med dessa personer. Jag tror också att det är de människorna som blir ens riktiga vänner och det är de som alltid finns där när man behöver dem som mest. Det är nog de människorna som kan sätta sig in i en annan människans situation och bäst förstå den även om de själva inte varit i den själva. Tror heller inte att de människorna är så många menjag vet att de finnsoch tror att varje människa har någon eller några som är så. Om inte så kommer de säkert att hitta någon så småningom.
Men jag vet bara att dessa människor är värda sin vikt i guld för mig! Jag vet inte vad jkag skulle ha gjort utan er, det är ni som gör att man aldrig känner sig ensam. Även om jag kan vara ensam i flera dagar och bara umgås med mig själv så är jag aldrig ensam för jag vet att jag har människor runt omkring mig som accepterar mig för den jag är och som tycker om mig för det också.
Sanna och Nina - Om ni bara kunde förstå hur mycket ni betyder för mig. Du har ju alltid varit min förebild oavsett vad det gäller, även när det gäller tidpunkt och namnet på pojkvännen! hehe "Systrami". Och Sanna alla våra upplevelser tillsammans vi har på sätt och vis vuxit upp tillsammans på ett sätt som det inte är mångasom förstår sig på.
Sen finns det en person till som har en alldeles speciell plats hos mig ochdet är ju förstås Eric. Är sågladför att jag har honom. Menvem är inte glad när manhar träffat han med stort H? Men det är något annat som är så speciellt med honom. Ska inte sägaatt man alltid annars men det är ganska ofta som man vid första anblicken blir kär i en persons yta det vill säga utseendet. Men så var det inte varken för honom eller mig när det blev vi två. Visst jag kan bara svara för mig själv, men skulle det inte vara så för hom skulle det inte ha tagit så lång tid som det ändså tog från första gången vi såg varandra till den dagen då vi blev tillsammans. Det som är så skönt är att jag från första början har varit mig själv och det inte var som när man träffar någon för första gången någonstans för då är man inte sig självfullt ut eller det är i alla fall inte jag men efter att ha umgåtts så pass länge som vi ä'ndå hade gjort innan såvar jag mig självfullt ut. Vilket jag tycker bekräftar det jag sagt innan att hantycker om mig för den jag är och inte för den jag försöker vara.
Det bllev en runda på stan i fredags, hittade massor med saker jag vill ha men det blir lite svårt när ekonomin säger ifrån. Men i alla fall blev det lite handlat, sen blev det hem till mig och förefesta lite innan vi mer eller mindre fick springa ner till Palace och en utekväll. Blev ganska trevligt trots att Picasso var där.
Lördagen blev det en slappardag vi9 sov länge och sen tog vi en tur till Ikea och sen slappade vi framför tvn hela kvällen, kollade "Can´t buy me love", "Andra chansen" och "hur man bli av med en kille på 10 dar".
Det var väl helgen i stort men sen innehöll den mycket prat också, det är ju sånt vi tjejer är så bra på. :)
Ju mer jag tänker på det ju mer kommer jag underfund med hur olika vi är, ingen är den andra lik, men det finns de som är snarlika varandra eller människor som man delar samma värderingar och liknande med och jag har lärt mig mer och mer att uppskatta de människorna som har liknande värderingar i livet som jag har. Har kommit underfund med att man har så himla mycket gemensamt med dessa personer. Jag tror också att det är de människorna som blir ens riktiga vänner och det är de som alltid finns där när man behöver dem som mest. Det är nog de människorna som kan sätta sig in i en annan människans situation och bäst förstå den även om de själva inte varit i den själva. Tror heller inte att de människorna är så många menjag vet att de finnsoch tror att varje människa har någon eller några som är så. Om inte så kommer de säkert att hitta någon så småningom.
Men jag vet bara att dessa människor är värda sin vikt i guld för mig! Jag vet inte vad jkag skulle ha gjort utan er, det är ni som gör att man aldrig känner sig ensam. Även om jag kan vara ensam i flera dagar och bara umgås med mig själv så är jag aldrig ensam för jag vet att jag har människor runt omkring mig som accepterar mig för den jag är och som tycker om mig för det också.
Sanna och Nina - Om ni bara kunde förstå hur mycket ni betyder för mig. Du har ju alltid varit min förebild oavsett vad det gäller, även när det gäller tidpunkt och namnet på pojkvännen! hehe "Systrami". Och Sanna alla våra upplevelser tillsammans vi har på sätt och vis vuxit upp tillsammans på ett sätt som det inte är mångasom förstår sig på.
Sen finns det en person till som har en alldeles speciell plats hos mig ochdet är ju förstås Eric. Är sågladför att jag har honom. Menvem är inte glad när manhar träffat han med stort H? Men det är något annat som är så speciellt med honom. Ska inte sägaatt man alltid annars men det är ganska ofta som man vid första anblicken blir kär i en persons yta det vill säga utseendet. Men så var det inte varken för honom eller mig när det blev vi två. Visst jag kan bara svara för mig själv, men skulle det inte vara så för hom skulle det inte ha tagit så lång tid som det ändså tog från första gången vi såg varandra till den dagen då vi blev tillsammans. Det som är så skönt är att jag från första början har varit mig själv och det inte var som när man träffar någon för första gången någonstans för då är man inte sig självfullt ut eller det är i alla fall inte jag men efter att ha umgåtts så pass länge som vi ä'ndå hade gjort innan såvar jag mig självfullt ut. Vilket jag tycker bekräftar det jag sagt innan att hantycker om mig för den jag är och inte för den jag försöker vara.
Ett under att du ser mig
Att du fortfarande ser mig
Ett under att du ser mig
Som någon som kan ge dig nånting
Som får dig att vilja vara min
J. Berg
Att du fortfarande ser mig
Ett under att du ser mig
Som någon som kan ge dig nånting
Som får dig att vilja vara min
J. Berg
Kommentarer
Trackback
