Onsdag den 19 september
Sitter i soffan med datorn i knäet i min alldeles egna lägenhet i Kalmar.
I fredags tog jag tåget hem eller tja till Eskilstuna i alla fall just nu är det lite virrigt i mitt lilla huvud om vad som är hemma och inte. <kan ju inte vara två ställen som är hemma som ligger 40 mil ifrån varandra. Så från och med nu är hemma i Kalmar! Punkt slut. För nu har jag faktiskt flyttat hemifrån på riktigt. Känns lite konstigt att inte bo hemma hos mor och far längre...
Men i alla fall tåget till Eskilstuna var det, sen hem och dumpa packningen för sen kom Eric, åh gud vad jag har saknat dig och gör nu med. Ner till bion och träffa Lisa och Jens och sitta i biomörkret var alldeles lagom för den kvällen. Hade inte spelat nån roll vad jag hade gjort bara jag hade fått vara med dig och det fick jag ju.
Lördag var det helg för oss och det kändes verkligen hur skönt som helst inga som helst böcker som väntade vara bara så skönt! Sen ner på stan och träffa "alla" skriver så eftersom det inte var alla, det fattades nämlgen någon viktig person för att alla skulle ha vart där. Men snart får jag träffa dig också Julia! Hoppas det blir så som vi sa idag.
Fille - Jag ska ge igen för det du sa på Akropolios, det är ännu längre nedr till Karlskrona bara så du vet och brun tja det kanske beror på att jag lämnade ett Kalmar där solen sken från en molnfri himmel och kommer till ett Eskilstuna som är grått kallt och regnet öser ner. Jag vet inte men tror att det kan ha något med det att göra...
Kom att tänka på att tiden går så fort just nu och sa att det var ju nyss studenten, men att jag snart fyller och det är liksom i slutet på oktober! Hallå vart har hela sommaren och halva hösten tagit vägen? Men då var det nån som påminde mig om att det har hänt massa kul efter studenten som har haft stor betydelse. Hela sommaren fram till att jag kom hem från min och Julias trip. Efter det var ingenting sig likt. Då fick man ställa om totalt, man skulle helt plötsligt hitta någonstans att bo, flytta hemifrån om ungefär en månad och på den tiden ville man göra massor av skoj med gänget. En del hann vi med och de andra tar vi en annan gång. Men det som kanske förändrades mest i mitt liv var nog...ja ni vet nog vad jag menar.
Glömde nästan bort det, Grattis Hanna!
Sitter här nere i min ensamhet, men ensam vet jag inte vad det är numera för människor som er växer verkligen inte på träd! Är så glad att jag har er och inte minst dig Eric!
Tycker om dig mer och mer för varje dag som går.
Massa kramar Eran Tilda
I fredags tog jag tåget hem eller tja till Eskilstuna i alla fall just nu är det lite virrigt i mitt lilla huvud om vad som är hemma och inte. <kan ju inte vara två ställen som är hemma som ligger 40 mil ifrån varandra. Så från och med nu är hemma i Kalmar! Punkt slut. För nu har jag faktiskt flyttat hemifrån på riktigt. Känns lite konstigt att inte bo hemma hos mor och far längre...
Men i alla fall tåget till Eskilstuna var det, sen hem och dumpa packningen för sen kom Eric, åh gud vad jag har saknat dig och gör nu med. Ner till bion och träffa Lisa och Jens och sitta i biomörkret var alldeles lagom för den kvällen. Hade inte spelat nån roll vad jag hade gjort bara jag hade fått vara med dig och det fick jag ju.
Lördag var det helg för oss och det kändes verkligen hur skönt som helst inga som helst böcker som väntade vara bara så skönt! Sen ner på stan och träffa "alla" skriver så eftersom det inte var alla, det fattades nämlgen någon viktig person för att alla skulle ha vart där. Men snart får jag träffa dig också Julia! Hoppas det blir så som vi sa idag.
Fille - Jag ska ge igen för det du sa på Akropolios, det är ännu längre nedr till Karlskrona bara så du vet och brun tja det kanske beror på att jag lämnade ett Kalmar där solen sken från en molnfri himmel och kommer till ett Eskilstuna som är grått kallt och regnet öser ner. Jag vet inte men tror att det kan ha något med det att göra...
Kom att tänka på att tiden går så fort just nu och sa att det var ju nyss studenten, men att jag snart fyller och det är liksom i slutet på oktober! Hallå vart har hela sommaren och halva hösten tagit vägen? Men då var det nån som påminde mig om att det har hänt massa kul efter studenten som har haft stor betydelse. Hela sommaren fram till att jag kom hem från min och Julias trip. Efter det var ingenting sig likt. Då fick man ställa om totalt, man skulle helt plötsligt hitta någonstans att bo, flytta hemifrån om ungefär en månad och på den tiden ville man göra massor av skoj med gänget. En del hann vi med och de andra tar vi en annan gång. Men det som kanske förändrades mest i mitt liv var nog...ja ni vet nog vad jag menar.
Glömde nästan bort det, Grattis Hanna!
Sitter här nere i min ensamhet, men ensam vet jag inte vad det är numera för människor som er växer verkligen inte på träd! Är så glad att jag har er och inte minst dig Eric!
Tycker om dig mer och mer för varje dag som går.
Massa kramar Eran Tilda
Kommentarer
Trackback
