Vecka 20!!
Nu är det fredag morgon och det känns så himla skönt! Har varit en ganska omtumlande vecka det här.
Det började med husvisning i söndags som resulterade i en massa kollande och undersökningar, tack för att du finns älskling! (Och att du har det hyfsat lugnt på jobbet). Sen blev det husvisning nr 2 i onsdags och då släpade vi med oss föräldrarna. På gott och ont! Har aldrig varit med om argument som de vi fick höra då. Men men nu har jag skakat av mig dom och blickar framåt.
Bara att hålla tummarna att huset kan bli vårat! Men allt går så segt. Har inte kommit ett enda bud än så länge, men mäklaren hade sagt att det var bra om det kom i gång en budgivning under nästa vecka.
Livet tar ibland helt andra vändningar än vad man tänkt sig, bara att rida på vågen medan man kan.
Hörs!
Tilda ❤️
Mer på riktigt!
Jag vet inte om det verkligen är mer verkligt nu men lite kanske. Började dagen igår med sovmorgon till 06:30 eftersom jag skulle jobba i Stockholm fast innan jobbet väntade så hade vi något mycket viktigare att göra - vi va på ultraljud på Södersjukhuset. Ja vi var där, jag och Eric och fick oss en första titt på vårt barn som kommer i mitten av juli. Frågar ni mig så kommer den lilla krabaten att titta ut den 13:e juli bara för att den vill dela mamma och pappas dag.
Det är något speciellt med den 13:e juli. 2007 var året när det blev du och jag mot världen. 2012 tog vi steget med varsin ring med varandras namn ingraverat. Och nu 2016 kan det hända att vi blir föräldrar till en helt underbar liten varelse.
Tänk vad mycket vi hunnit med på dessa år. Satt nu på morgonen och funderade över alla år och konstaterade att jag känt dig i 12! År. Sjukt. Då va våra småsystrar 11 år. Det betyder att vi känt varandra i mer än halva deras liv. Och nästan halva våra liv också.
Visst har vi haft vår bergodalbana men jag har aldrig upplevt samma harmoni och lugn mellan oss som jag gör nu. Det är något underbart som ligger i luften som inte går att ta på.
Over and out
Tilda ❤️
