lindersson

Ja nu sitter man här helgen och veckan är slut närsomhelst. Livet blir bara bättre och bättre för varje dag som går just nu. Kommer ju längta ihjäl mig efter dig nu när jag sticker och ändå är jag bara borta tre dagar. Men det kanske är bra att vi får vara ifrån varandra i några dagar nu så det inte blir helt konstigt sen när du drar till ditt ioch jag till mitt men 40 mil är ju ingenting eller vad tycker du? Det är inte omöjligt och det känns som att det inte är någon fara med oss men man vet ju aldrig. Jag vet att ajg klara av det, har ju gjort det förrut men det kanske är annorlunda den här gången inte vet jag och det finns nog ingen annan heller som vet förutom framtiden. Altt jag eller vi kan göra är att hoppas på att det är meningen att det ska vara såhär.

Stunderna med dig bara flyger förbi medans tiden nästa står stilla när jag är utan dig...Varför är det så? det kunde väl vara tvärtom. Du har en speciell plats hos mig och jag hoppas att du är medveten om det och att jag inte kommer släppa dig i första taget.

Tycker om väldigt mycket!

Pussar och Kramar Mathilda
PS Rapport kommer på torsdag DS