Trettonde december tvåtusensju...

Ja jag kan inte annat än att tänka tillbaka på den här hösten eller är det vinter nu?! Det ska väl i alla fall vara det, men sen vet jag inte om det är så mycket vinter. Men oavsett är det bara en vecka kvar tills jag får åka norrut och träffa alla nära och kära igen. :) Var ett tag sen jag såg er nu! En sak har jag kommit fram till. Och det är att tiden har gått fortare än fortast, sen vad det beror på vet jag inte kan vara flera faktorer som har gjort det. För vanligtvis brukar jag tycka att tiden går sakta (förutom när man är ledig då).

Nu blir det lite tjat om skolan och läget där...

Har haft en fullspäckad vecka hittills. Den började med att jag inte kunde somna i söndags kväll så klockan hann springa iväg och bli halv två innan jag slog igen mina blå, sen vid sexsnåret i måndags morse tyckte jag att jag skulle gå upp så det gjorde jag. Men vänta nu! Är det inte jag som brukar vara så himla lat på mornarna och inte alls vilja gå upp ur sängen över huvud taget?! Jo det tror jag, men denna dag vet jag inte vad det var som flög i mig men men så var det. Stack till skolan och pluggade lite innan det var dags för en föreläsning om presentationsteknik, vissa saker har man ju hört 17 gånger men viss saker var nytt. Men en bra föreläsning trots allt. Sen har veckan rullat på med föreläsningar, omtentaplugg och dugga. Den gjordes idag och gick helt okej har 3 poäng med mig bara 33 kvar till en godkänd kurs i marknadsföring. Men vi tar väl 5 poäng till på måndag på seminariet eller hur tjejer? ;) Ochg sen tentan efter jul...men den är långt fram i tiden känns det som.

Imorgon skulle morfar ha fyllt år. Han skulle ha blivit 69 och vad är det för en ålder egentligen?! Du kunde gott och väl ha funnits här på jorden med oss fortfarande om det inte vore för den där förbaskade proppen som tog dig ifrån oss för snart 11 år sedan. Det var det värsta förlusten jag har varit med om. `Visst livet måste gå vidare och det har det gjort, utan dig, men det kommer aldrig att bli samma sak utan dig. Du vara du och ingen kan ta över din roll och din plats i mitt liv hur mycket dom än försöker. Kommer aldrig glömma turerna med dig till Odlaren med hundarna, de kröp genom tunnlarna och vi kom efter... Eller när vi åkte i hundpulkan efter Devil. Eller när jag var liten och satt på din rygg i skogen i flera timmar och sov. Det säger väl bara en sak, jag var trygg i din närhet och det var jag nog inte ensam om att vara. Nej det är för tidigt att förlora sin morfar när man bara är 8 år.... 

5 månader idag! (:

Puss & Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0